Firstbeats fysiologiska bakgrund
Stress kan vara positivt!
Stress definieras som kroppens fysiska och mentala respons och anpassning till konkreta och upplevda förändringar och utmaningar i livet. Samtidigt som framkallandet av en stressreaktion kan tillskrivas en mängd vanliga interna och externa faktorer, kan uppfattningen av stress variera kraftigt från person till person. Interna stressfaktorer inbegriper sömnbrist, dåligt näringsintag och alkoholkonsumtion. Exempel på externa stressfaktorer är arbetsrelaterad stress, ekonomiska problem och sociala relationer. Stresshanteringsutbildning och att lära sig hantera stressrelaterade tankar och känslor kan vara oerhört effektivt för att reducera de interna stressnivåerna.
Stressen blir märkbar genom förhöjda aktiveringsnivåer i kroppen. Aktiveringsnivåerna styrs av det autonoma nervsystemet (ANS), vilket reglerar mag- och tarmsystemet, det endokrina systemet, hjärt- och kärlsystemet samt lungsystemet för att underlätta de påfrestningar som livet ställer på kroppen.
ANS är uppdelad i det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet
- Parasympatisk aktivitet: Återställer och upprätthåller kroppens vilotillstånd
- Sympatisk aktivitet: Förbereder kroppen på att möta olika utmaningar
Sympatisk aktivitet accelererar kroppsfunktionerna (dvs. fysiologiska stressreaktioner). Stressreaktionen resulterar i en ökad utsöndring av stresshormoner (kortisol, katekolaminer), höjer blodtryck och puls och sänker hjärtfrekvensvariabiliteten (HFV). Detta har viktiga följdverkningar för stressforskningen. Det autonoma nervsystemets funktion kan studeras icke-invasivt med hjälp av mätning av hjärtfrekvens och HFV.
Det är viktigt att understryka att stress inte alltid är skadligt. Stress kan vara både positivt och negativt. Förekomsten av stress kan tyda på att en person upplever någonting spännande eller lustfyllt. Höga stressindikatorer under en längre period kan emellertid påverka individens hälsa och välmående negativt. Måttliga stressnivåer under en normal arbetsdag kopplas till hög produktivitet på arbetet.
Återhämtning balanserar daglig stress
Regelbunden återhämtning är nödvändigt för att de fysiologiska systemen ska kunna återhämta sig från de negativa effekterna av stress. Återhämtning innebär en reducerad aktivitetsnivå i kroppen som följd av en avsaknad av interna och externa stressfaktorer. Under återhämtningsfasen dominerar parasympatiska (vagus) aktiveringar det autonoma nervsystemet och de parapsykologiska resurserna återställs.
Sambandet mellan HFV och stressåterhämtning är vedertagen. Starka indikatorer på återhämtning inbegriper låg hjärtfrekvens och hög HFV. Återhämtningsfrekvensen nattetid är en nyckelfaktor för stresshantering. Att få tillräckligt med sömn och god sömnkvalitet är särskilt viktigt under mer krävande perioder i livet. Vuxna behöver normalt 6–8 timmars högkvalitativ sömn per natt. Adekvat fysisk aktivitet och näring är viktiga delar av en hälsosam livsstil som medför god återhämtning under sömnen. Att somna efter en hektisk dag kan vara svårt, eller så kan sömnen störas av ett för tidigt uppvaknande. God tidsplanering gör att man kan avsluta sitt arbete tidigare under dagen, vilket ger tid över för andra aktiviteter och avslappning innan läggdags. Hård träning och alkohol ska undvikas sent på kvällen eftersom det kan fördröja insomningen och hämma återhämtningsprocessen.