Stillasittande kostar pengar och hälsa – för individer, företag och samhället

Förutom stressen är stillasittandet en av vår tids största hälsobovar. Baksidorna med att sitta stilla ligger i att många av kroppens stora muskelgrupper förblir passiva, belastningen på kroppen blir ensidig och både ämnesomsättningen och blodcirkulationen försämras.

Det kommer knappast som någon större överraskning att stillasittandet härleds till många av vår tids livsstilssjukdomar, allt från diabetes till övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar till depression. Soffpotatisar går ingen ljus framtid till mötes!

Forskning visar: God fysisk kondition ökar ditt välbefinnande

När vi tittar på den skyhöga prislappen för vårt stillasittande är det många som rycker på axlarna. “Det berör väl inte mig?”. Faktum är att få är intresserade av prislappen, så länge ens egen plånbok inte lider.

Men de facto lider kroppen på den som sitter stilla stor del av sin vakna tid. Sakta, men säkert, gräver man sin egen grop. Medan bara några få timmar av fysisk aktivitet per vecka kan effektivt främja din egen hälsa till det bättre. Med små insatser kan du snabbt höja din livskraft och din funktionella förmåga!

Även om kostnaderna för vårt stillasittande baserar sig på beslut som görs på individnivå behöver ingen stå till svars för de förlorade skattepengar som vår inaktivitet resulterar i. Egentligen handlar det mest om frågan: Föredrar jag att vara frisk eller sjuk?

En ny folksjukdom tar form

Kombinationen av sparsam fysisk aktivitet och dålig kondition har resulterat i en ny nordisk folksjukdom. Endast en tiondel av personer i arbetsför ålder rör på sig enligt de allmänna rekommendationerna och bara hälften av dem tränar tillräckligt med uthållighet.

En studie från GIH baserad på en unik databas med över 350 000 män och kvinnor i arbetsför ålder i Sverige som samlats in mellan 1995 och 2017, visar på en kraftig nedgång av maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga konditionsnivån. Studien visade också att den allmänna konditiosnivån minskat med 10,8 procent och andelen med hälsofarligt låg kondition ökat från 27 procent till 46 procent.

Enligt Tommi Vasankari, chef för UKK-institutet i Finland, kostar bristen på fysisk aktivitet omkring 1-2 miljarder euro i hälso- och sjukvårdskostnader per år. Om vi till på köpet adderar sjukfrånvaro, arbetsförluster och för tidiga dödsfall stiger prislappen på immobilitet till drygt 4 miljarder euro. En dags sjukskrivning kostar i genomsnitt 350 euro för arbetsgivaren, men i expertföretag kan beloppet stiga nästan trefaldigt.

Sju timmars stillasittande per dag är en dödlig hälsorisk

Personer i arbetsför ålder sitter i genomsnitt mer än sju timmar per dag, vilket är den största enskilda riskfaktorn till ökad dödlighet, om man bortser från låg fysisk aktivitet. Det mesta av stillasittandet sker oftast på arbetsplatsen. Men det finns ingen anledning att peka ut en syndabock! Skulden sitter varken på den enskilda arbetstagaren eller arbetsgivaren. Faktum är att arbetsvardagen i de Nordiska länderna kraftigt har förändrats under de senaste årtionden. Vi har gått från fysiskt ansträngande jobb till monotona kontorsjobb framför en skärm.

Den stillasittande livsstilen fortsätter ofta på fritiden. Vi tar bussen eller bilen hem från jobbet och där landar vi bekvämt i soffan – i gott sällskap av vår mobil. Det är ingen tillfällighet att nästan en halv miljon nordbor lider av typ 2-diabetes. Enligt WHO kan en stor del (27 %) härledas till just stillasittande.

Allt börjar med din egen motivation

Dyr utrustning, svettiga löpturer och glänsande biceps – det är bilder många ser för sitt inre när de tänker på att börja träna. Många av oss har en förvrängd bild av hur man ska komma till skott. Hur man ska börja och vad man ska sträva efter. Tyvärr blir ingen bodybuilder bara av att skaka proteinshakar om kvällarna. Utgångspunkten för fysisk aktivitet ska heller inte bottna i utseende – den ska ta avstamp i hälsa och välmående.

Att jämföra sig med andra gör en bara nedslagen och omotiverad. Att säga “Jag orkar ändå ingenting” före man ens har tagit de första stegen lägger ingen bra grund för din inre styrka. Motivationen är trots allt det bästa bränslet! Om det inte alls känns lockande att röra på sig, om träning helt enkelt känns som ett lönlöst projekt och ett nödvändigt ont – då lönar det sig att vända på steken och vända situationen till något positivt. Istället för att börja röra på mig mer – kan jag istället minska på tiden jag sitter stilla?

Ett annat motivationshöjande trick kan vara att tänka på det faktum att de som rör på sig minst är de som åtnjuter flest positiva hälsoeffekter av fysisk aktivitet. Orsakerna till att vi inte rör på sig är många, men tack och lov finns det lika många orsaker att faktiskt röra på sig! Det är också viktigt att vi stöder och motiverar företag att våga vidta konkreta åtgärder som ger synliga förändringar!

Källor:
Elinkeinoelämän keskusliitto.
Suomalaisten fyysinen aktiivisuus ja kunto 2010 (OKM 2011:15).

Ekblom-Bak et al. Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017 (GIH 2018)

Vasankari T. Runsas istuminen lisää kuolemanriskiä.
Suomen lääkärilehti 2014;69 (25-32) :1893-1896.